2008-09-15 23:18:15 Fullmåne
Månd. Fullmånen lyser...
Just nu lyser fullmånen bakom den stora grå som gömmer och dämpar. En känsla i kroppen – rastlöshet – vill inte sova – vill göra någonting…
Tänder ett ljus i natten. Ta det lugnt! Skulle vilja måla men vet att då somnar jag inte före tre och sju måste jag upp imorgon. Mycket att göra!!!. Börjar dagen med att åka till min grossist i Järna och hämta varor (konstnärsmaterial). Vägen dit är så fin så jag tar kameran med mig och fotograferar lite kursmaterial.
Jag har ju målat många timmar denna helg. Det kändes lite konstigt att åka iväg och hålla en ha kurs en måndag. Mina måndagsförmiddagar brukar jag ta det…väldigt lugnt. Komma igång i stilla takt. Stå och titta ut på alla som är på väg mot Södertälje Central med klapprande hastiga steg. Njuta av synen och veta att ”inte jag”. Sätta på musik - hasa runt toffelfotad med te-koppen i hand – sjunka ner i fåtöljen stund och bara stirra ut i parken.
Det är på hundägarna som jag ser vad det är för väder. Hur jag ska tackla dagens klädsel. Kurar de ihop sig med högt uppdragna axlar eller leker de med sina hundar.
Efter att ha sålt bilen tar jag numera taxi till mina jobb! Skönt! speciellt nu när det börjar bli kallt. Slippa sätta sig i en kall bil…fy!… istället…bara kliva in. Känns lyxigt att någon bär mina väskor. Är man ensam får man ju annars lyfta och bära allt själv.
Det blir också billigare för mig. Sparar mycket pengar – ja, det beror ju på hur mycket jag åker. Taxichaufförer brukar vara trevliga att samtala med. Ofta har de någon intressant iakttagelse om vädret. De får ju all information av sina passagerare och så får de uppleva naturen mitt i körningarna. Så i morse fick jag vet att det endast plus fyra grader och blåser nordanvind. Hösten börjar samla sig till attack!
Jag tycker ju om att samtala väder! Speciellt om jag pratar med någon som bor långt ifrån mig. -Berätta för mig om färgen på himlen – molnen – ljuset!
Har en god vän jag telefonpratar med ibland. Men så fort jag börjar komma in på himlar låter han så väldigt plågad, kvidande. –Jag kan inte se vad du ser! – Jag har ju inte dina målarögon!
Vad ska man tro?
Idag på kurserna har vi avhandlat allt från kärlek , sjukdomar , konst och död.
Ett par frågeställning vi brukar återkomma till är – Kan man älska någon annan om man inte älskar sig själv? Är det lättare att ge kärlek än att ta emot?
Är det lättar att ge beröm än att ta emot?
Kommentera »2008-09-16 umeå
Kommentar från: titti
Avundas din ständiga närvaro i konsten!
Du arbetar.tänker och lever med målningen.
Jag vill ochså vara mer så..
Ska försöka imorron!
Ha en bra kväll! Titti 2008-09-16 Umeå
Kommentar från: AX
Taxi låter ju helt underbart!
Och de stora livsfrågorna, ja, det är frågan det. 2008-09-16 Johanneshov
Kommentar från: Inga-Britt "I-B" Gustafsson
Underbar känsla det där... att se ut genom fönstret och veta att "det där slipper jag". Tyvärr är det endast när jag har semester eller är sjuk som jag kan känna så *s* Min vision är att kunna hjälpa andra med sina olika slags sorgebearbetningar och göra det via konsten, som du. Har tänkt på det så länge. Inom några år kan det vara dags att satsa på det. Ha en underbar skaparhöst. Önskar jag hann mer än bara ett par fjuttiga timmar under helgerna. Men, men... hellre det än inget alls. :-) |
