 Bengt Böckman
IN MEMORIAM.
Bildkonstnär, tecknare, grafiker, född 1936 i Lund.
Avled 10 februari 2014, 77 år gammal.
"My pictures reflect my own
interpretation of reality.
How others interpret them
depends on their own
experience of life.
If it was possible to translate
graphic language into words,
pictures would be unnecessary."
- Bengt Böckman
1936 - 2014.
Stipendier och Priser:
SDS Grafikstipendium 1965; Grafiska Sällskapets stipendiat och Malmö Stads Kulturstipendium 1966, Lions Club i Malmö Kulturstipendium och Ellen Trotzigstipendiet 1967; Statens mindre 69-70 och större arbetsstipendium 74-75; Svenska Byggnadsarbetarförbundets Kulturstipendium 1971; Ester Almquiststipendiet och Konstakademins ateljéstipendium i Paris 1972; Priser vid de Internationella grafikbiennalerna i Krakow, Bradford, Ljubljana och Frechen; Statligt arbetsstipendium 1994; Lund stads Kulturpris, 1996.
Representerad:
Nationalmuseum, Moderna Museet, Malmö Museum,Värmlands Museum, Norrköpings Museum Västerås Museum, Eskilstuna Museum, New York Public Library; The Library of Congress, Washington DC; Nationalgalleriet, Oslo; Åbo Konstmuseum; Atheneums Konstsamlingar, Helsingfors; Museum Zachodnie Pomorski, Szczecin.
Bibliografi:
Föreningen för Grafisk konst,
Meddelanden 1967.
Lasse Söderberg:"Efter Imaginisterna",
Paletten, Nr 31 :2, 1970. Rolf Yrlid:"Bengt Böckman och kritiken".
Ord och Bild, Nr 5, 1970.
Ann Hägg:"Bengt Böckmans Klotet",
Tvåbetygsuppsats, Konsth.Inst. Lund 1971.
Paletten Nr 33 :3 1972, (Bild och kommentar.)
Torsten Weimark:"Bilder viktigare än vad konst är", Arbetet 30/7 1972.
"Bengt Böckman", MITZJE, a monthly rewiew of modern arts, Tokyo , Nr 835,1974.
Robertson - Weimark:
"Konst i Skåne 1954 -1974".
Torsten Weimark:"Bengt Böckman, bilder und graphik", Brusberg Berichte, Nr 18,
Hannover 1974.
Per Bjurström (red.) "90 grafiker",
Nationalmuseum och Föreningen. för
Grafisk Konst, 1974.
Per Bjurström:"Tre decennier svensk grafik". Uppsala 1976, Sveriges Allmänna Konstförening Publikation I xxxv.
"Arkitekturen och den grafiska konsten",
Arkitekturtidningen, Nr 1 1991.
Lars Ulvenstam: "Grafiken, golfen och galoppen", Bild Vi, maj 1995.
Jacques Werup: "Visionären i Lustgården" och Ursula Bode: "Tankebyggnader och fantasiarkitektur" i
Bengt Böckman Grafik 1965 - 1995.
Baskerville Förlag,Torna Hällestad, 1996.
Lars Bäckström och Bengt Böckman: "POETIK ?"
Baskerville Förlag,Torna Hällestad, 1998.
Bokstäver och illuminationer i Heddi Böckman:
"Den osynliga ön", 2000 och i
"Heddis Härligheter", kokbok, Baskerville Förlag 2002.
"Heddis Hemligheter",
Baskerville Förlag 2007.
Text från, broder Grå.
Bengt Böckman föddes 1936 i Lund, Skåne. Han studerade vid Grafikskolan Forum i Malmö under åren 1965-1968 och var en av Bertil Lundbergs mest framstående elever. Idag är han bosatt i Torna Hällestad, strax utanför sin födelsestad Lund. Han arbetar huvudsakligen i grafik, måleri och teckning. Bengt Böckmans konstnärskap karaktäriseras av en särpräglad subtil imaginär surrealism, förklädd i en skenbart realistisk förpackning, vilken det ofta krävs både en eller två anblickar för att genomskåda. Det är små detaljer som avviker från verklighetens trygga tillvaro och som istället ger betraktaren en känsla av förväntansfull nyfikenhet. Figurativa kompositioner med foton, speglingar, applikationer, människor, djur, växtlighet och ord bildar en intrikat helhet och en historia, med en nyrealistisk underton kantad av en stark tidsförankring.
Berättelserna utgår huvudsakligen från ett spel mellan utopi, fantasi och verklighet, såväl som människans framfart, naturen, kolonisation och industrialisering. Böckmans första stora grafikprojekt tillkom under 60-talets studieår vid Grafikskolan Forum och kom att benämnas ”Projekt 666”. Motiven var närmast science fiction-artade och med en experimentell arkitektonisk grund, bildmässigt liknande en sammansmältning av Piranesis och Palle Nielsens mörka, hotfulla men samtidigt konstruktiva bildspråk. En stor del av Böckmans motivvärld kretsar just kring byggnader, ofta uppförda i glas och stundtals med reflekterande partier. Under en längre period på 70-talet utgjorde exempelvis växthus och orangerier en central del i hans motiv. De stora glaspartierna var inte bara effektfulla i det grafiska framställandet, utan fungerade också som bärare av en politisk och samhällelig symbolik, där innanmätet i dessa genomskinliga konstruktioner fick symbolisera ett idealiskt klimat med optimala och närmast paradisiska levnadsförutsättningar, en utopi. Glaset fungerande som ett skyddande skal, samtidigt som dess inneboende bräcklighet avspeglade de politiska och samhälleliga rörelser och företeelser som hotade denna tillvaro, inte alltför sällan förkroppsligade i mer eller mindre militanta grupper. För betraktaren kan glasets yta te sig något nyckfull- ställvisa reflekterande eller speglande ytor ger lätt upphov till en osäkerhet rörande huruvida man själv befinner sig inne bland de privilegierade eller om man snarare står på utsidan. Ofta kombineras motivvärlden med speglingar av natur och växtlighet, företrädesvis av en mer exotisk, kanske närmast fantasifull, prägel. Symboliken ligger givetvis i betraktarens öga, men det förefaller vara rimligt att se det som kampen mellan människans onaturliga påverkan på moder jord och den senares vilja att vinna tillbaka det som av människan tagits ifrån henne. Böckman uttrycker det själv på ett slående vis: ”Övervuxna spår av mänsklig aktivitet i en glänta i skogen - mera gripande än denna världens firade monument.”. Stundtals kan också tänkas att exempelvis en grönskande palm kanske snarare bör ses som en spegling av en mer fantasieggande och drömsk värld, tillika ett tacksamt inslag i en subtil imaginär surrealists verklighetsfrämmande exotism. Under 70-talet utgjorde kolonialismen ytterligare en källa för inspiration, behandlad med en form av nykter kritik utifrån egna upplevelser och uppfattningar. En stor del kretsade kring kolonialmakternas vilja att civilisera, tämja och strukturera de som kunde kuvas, på samma vis som man redan erövrat och betvingat naturen. Under 80-talet arbetade Böckman bland annat med ett stort grafiskt projekt, på temat galopp och följaktligen benämnt ”Galopprojektet”. På sätt och vis var grunden i varje bild att avspegla människans drömmar och förhoppningar, personifierade i en häst eller en jockey. Böckman berättar följande om de 40 grafiska bladen som tillkom under åren 1983-1985: ”Galoppens själ är längtan, dröm och besatthet. Varje lopp är en katalysator för mänskliga känslor. Varje kapplöpning föds ur hårt, dåligt ansett och illa betalt arbete i förvissningen om att detta är Din tid, Ditt lopp, Din fullbordan. I denna värld reser man sig åter efter varje hårdhänt landning, varje alltför sen målgång, och tror att nästa gång, nästa löpning, nästa häst ...”.
De sentida verken av Böckmans produktion följer till stor del tidigare mönster, men med en tydligt modernare och förfinad prägel. Tidsperspektivet är nu, precis som då väsentligt, inspirerat av Marcel Prousts verk om tiden, benämnt "På spaning efter den tid som flytt". Närvaron av flera tidselement och till tiden knutna erfarenheter i en och samma bild framstår som motsägelsefulla men samtidigt fängslande och livgivande företeelser. Det centrala i bilderna är alltmer spåren efter människans aktivitet. Böckman fångar det väl på följande vis: ”Ofta är det mer gripande ju naivare och enklare de drömmar och förhoppningar är, som avspeglar sig i misslyckande eller framgång. Mina bilder är en bekräftelse på min närvaro i de samtida eller drömda erfarenheterna. Naturen utan mänsklig närvaro intresserar mig inte. Kulturlandskapet med sina spår av mänskliga handlingar erbjuder den verkliga skönhetsupplevelsen och rör hjärtat. Jag är fascinerad av det "manipulerade landskapet". Bengt Böckmans konstnärskap får sägas vara fängslande, fascinerande med sitt subtila budskap framställt med en verklighetsfrämmande men ständigt aktuell underton. I sin genre framstår han som en väsentlig och betydande del av vår konsthistoria, även om han helt oförtjänt hamnat något i skymundan under senare tid. Hans säregna bild- och berättelsespråk är emellertid något som för evigt kommer att göra hans konst ihågkommen, konstigt vore annat.
Separatutställningar, sedan 1965 bl.a.: Galerie Leger, Malmö 1967,72,75,77,80,82,85,92,95,96 2003 och 2005; Galerie Prisma, Stockholm 1968 och 70; Lund 1970; Grafiska Sällskapet, Stockholm 1968,77,82 och 1996; Galerie Belle, Västerås 1970; Oslo Kunstforening, Oslo 1972; Galleri 69, Göteborg 1973; Galerie Brusberg, Hannover 1974; Galerie Pryzmat, Krakow 1974; Galerie Ahlner, Stockholm 1974; Galleri 1, Göteborg 1974; Kulturhuset, Stockholm 1975; Krognoshuset, Lund 79 och 2005; Galleri 22, Århus 1978; Karlshamns Konsthall 1979; Fisher Fine Art, London 1980; Galleriet, Köpenhamn 1980; Galerie Doktor Glas, Stockholm 1986; Galerie Futura, Stockholm 1988; Falsterbo Konsthall 1988, 92
Deltagit i otaliga samlingsutställningar sedan 1965 i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra svenska städer. Utställningar i Rio, Montevideo, Paris, London, Helsingfors, Hamburg, Hannover och Berlin. Grafikbiennalerna i Stockholm, Krakow, Ljubljana, Florens, Paris, Bradford, Bergen och Frechen. Svenska vandringsutställningar i Finland, USA, Västyskland och Japan.
SDS Grafikstipendium 1965; Grafiska Sällskapets stipendiat och Malmö Stads Kulturstipendium 1966, Lions Club i Malmö Kulturstipendium och Ellen Trotzigstipendiet 1967; Statens mindre 69-70 och större arbetsstipendium 74-75; Svenska Byggnadsarbetarförbundets Kulturstipendium 1971; Ester Almquiststipendiet och Konstakademins ateljéstipendium i Paris 1972; Priser vid de Internationella grafikbiennalerna i Krakow, Bradford, Ljubljana och Frechen; Statligt arbetsstipendium 1994; Lund stads Kulturpris, 1996. Nationalmuseum, Moderna Museet, Malmö Museum,Värmlands Museum, Norrköpings Museum Västerås Museum, Eskilstuna Museum, New York Public Library; The Library of Congress, Washington DC; Nationalgalleriet, Oslo; Åbo Konstmuseum; Atheneums Konstsamlingar, Helsingfors; Museum Zachodnie Pomorski, Szczecin.
Medlem av Munkrobroorden
Bengt Böckman
Konstnären Bengt Böckman, Torna Hällestad, har hastigt avlidit vid 77 års ålder. Han fick sin grundläggande utbildning dels hos sin vän och mentor Max Walter Svanberg och dels hos Bertil Lundbergs grafikskola Forum i Malmö. Genom sina science-fictionliknandeetsningar blev han redan på 60-talet känd och rikligt prisbelönad på många utländska grafikbiennaler.
Måleri och grafik var hans media och på 70-talet fick Bengt Böckman stora framgångar med sina färglitografier, präglade av ett av hans huvudtema, kampen mellan naturen och människans civilisatoriska strukturer. Under 70-talet fortsattes den internationella karriären och han representerades av Galerie Brusberg i Hannover och Fischer Fine Art i London. I Sverige samarbetade Bengt i över fyrtio år med Galerie Leger i Malmö.
2010 hade jag glädjen att organisera Bengt Böckmans stora retrospektiva utställning ”Synvillor och tidsbilder” dokumenterad i boken med samma namn, med en inkännande text av den främste Böckman-kännaren, Jan Torsten Ahlstrand. Utställningen visades på Kulturen i Lund och även på Edsvik Konsthall i Sollentuna. Jan Torsten Ahlstrand skriver: ”Tiden och tidsupplevelsen är det andra huvudtemat hos Böckman. Det avspeglar sig både i måleri och grafik, där han på ett surrealistiskt drömlikt vis blandar husfasader och andra objekt, växtlighet och kryptiska texter med varandra.”
I Böckmans konstnärskap speglas också hans stora intresse för hästar och galoppsporten liksom hans kärlek till Capri, förevigad i en rad vackra akvareller från hans återkommande vistelser i Villa San Michele..
Bengt Böckman hann precis fullborda sitt sista stora arbete, Tarotprojektet, en svit med 22 målningar tolkade ur tarotkortleken, som han ägnat de sista sex åren.
Bengt Böckman är representerad på bl a Nationalmuseum, Moderna Museet, Malmö Konstmuseum, Nasjonalgalleriet i Oslo och Ateneum i Helsingfors.
Han sörjs närmast av hustrun Heddi, som han träffade redan på Spyken under gymnasieåren, samt av barn och barnbarn och av en stor vänkrets.
Bengt Tornvall, gallerist.Utbildning
Grafikskolan Forum Malmö 1965-1968. Utställningar
Separatutställningar:
Sedan 1965 bl.a.
Galerie Leger, Malmö 1967,72,75,77,80,82,85,92,95,96 2003 och 2005; Galerie Prisma, Stockholm 1968 och 70; Lund 1970; Grafiska Sällskapet, Stockholm 1968,77,82 och 1996; Galerie Belle, Västerås 1970; Oslo Kunstforening, Oslo 1972; Galleri 69, Göteborg 1973; Galerie Brusberg, Hannover 1974; Galerie Pryzmat, Krakow 1974; Galerie Ahlner, Stockholm 1974; Galleri 1, Göteborg 1974; Kulturhuset, Stockholm 1975; Krognoshuset, Lund 79 och 2005; Galleri 22, Århus 1978; Karlshamns Konsthall 1979; Fisher Fine Art, London 1980; Galleriet, Köpenhamn 1980; Galerie Doktor Glas, Stockholm 1986; Galerie Futura, Stockholm 1988; Falsterbo Konsthall 1988, 92 och 99; Ystad Konstmuseum 1990; Lilla Galleriet, Helsingborg 1991 och 95; Galleri Bengelsdorff, Helsingfors 1991, 95 och 99. Galerie 2000, Karlstad 1992; Galleri Astley 1993 och 95; Galleri Glemminge, Glemmingebro 1994; Borlänge Kommuns Utställningshall 1997; Centro Caprense, Capri 1997, Krapperup Konsthall 2002; Hedenius, Stockhölm 2003; Lidköpings Konsthall 2004; Gösta Werner Muséet, Simrishamn 2004; Hässleholms Kulturhus 2004; Galleri Eliselundsgården, Kivik 2005; Galleri Palm, Ängavallen 2006; Limhamns Konstförening 2006; Konstforum, Norrköping 2008; Galleri Astley 2008; Samlargrafik 2008; Konstlitografiska museet, Tidaholm, 2008; Edsvik Konsthall 2009; Kulturen Lund 2010.
Samlingsutställningar:
Deltagit i otaliga samlingsutställningar sedan 1965 i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra svenska städer. Utställningar i Rio, Montevideo, Paris, London, Helsingfors, Hamburg, Hannover och Berlin. Grafikbiennalerna i Stockholm, Krakow, Ljubljana, Florens, Paris, Bradford, Bergen och Frechen. Svenska vandringsutställningar i Finland, USA, Västyskland och Japan.
|
