Saltakvatint Saltakvatint. Tonetsningsmetod.

Schumring Schumring är inom måleriet en teknik där korta, hastiga penseldrag med färg läggs över en grundering med upphöjningar för att uppnå skimrande ljuseffekter. (Schumring betyder att schattera. Enkelt uttryck lägger man först en bottenfärg/färger. Sedan lägger man tjockare åsar eller toppar med tjockare torr färg på detta, inte så det täcker hela ytan utan rastrerar. Därefter lägger man en annan färg på topparna och åsarna. Man lägger därefter nya toppar och ny färg, och arbetar på detta sätt fram en torr men mycket effektfull levande yta. Rastreringen ger effekt där samspelet mellan de undre lagren färg och och de övre samverkar. Tänk rastrera... Det ger en pointillistisk verkan.) Av: J.Gucko

Screentryck Se Serigrafi

Sculpsit Sculpsit. Graverat av.

Sekundärfärger Sekundärfärger är färger som blandas av två primärfärger - rött + gult = orange.

Serigrafi Serigrafi ( av grekiskans ser- silke och grafein- skriva) är namnet på screentryck i konstgrafiska sammanhang. Serigrafi är när man andvänder en duk (påminner om myggnät) istället för plåtar som andvänds när man gör litografier. Bilden tecknas på film på samma sätt som vid litografi. Screentrycket är en utveckling av den äldsta metoden att mångfaldiga bilder, schablontekniken. Schabloner har använts för att upprepa tecken sedan urminnes tider. De äldsta kända exemplen är de 30.000 år gamla handavtryck i Gargas´ grottor i Frankrike som man åstadkom genom att blåsa finpulvriserad färgad jord över en hand som hölls mot väggen. Schabloner har används i många kulturer genom årtusendena- att föra över mönster på olika material, att lära barn skriva, att framställa böcker, att trycka spelkort och tapeter. Föregångaren till våra dagars screenschablon uppfanns under slutet av 1600- talet av japanen Some-Ya-Yu- Zen. Han skar ett mönster med en växt eller ett djurmotiv genom två pappersark som tillverkats av fibrer från Mullbärsträdet. Den ena uppsättningen mönsterdelar beströk han med klister, lade långa hårstrån i kors över dem varefter tvillingbitarna sattes dit. Hårstråna knöts nu runt en träram och schablonen var färdig att använda på papper eller tyg, varvid färgen anbringades med en mjuk borste eller filtbit. Under 2900- talet har denna teknik kommit att få stor betydelse i reklamsammanhang. Genom att tryckformen är lätt att tillverka kan man komma snabbt från skiss till färdigt tryck. Amerikanska konstnärer började använda silk-screen, i slutet av 30- talet t.o.m. med statligt stöd i samband med The New Deal, men det är först under de senaste decennierna som serigrafin blivit riktigt accepterad av konstnärer och publik som fullvärdig medlem i den grafiska familjen. Många konstnärer använder serigrafin för stora format, ofta i kombination med fotografiskt material. Genom att man kan trycka på olika sorters underlag som målarduk, plast, eller trä har åtskilliga målare och skulptörer integrerat metoden i sitt skapande. En stor del av t. Ex. Rauchenbergs och Warhols bilder baseras på screentryckets möjligheter.

Stengravyr Stengravyr. Djuptrycksgravyr på litografisk sten.

Stilleben Stilleben (tyska Stilleben, troligen av nederländska stilleven, av stil "stilla" och leven "liv"), även kallat nature morte, är en motivart inom måleriet som bara innehåller föremål. Ofta gäller det sådant som hör till hemmet - bordsserviser, blommor, böcker - men ibland dödskallar, dött villebråd, etc. sedda på nära håll.

Stucco-lustro Stucco-lustro. Målning med färger lösta i kalkvatten. Stuco lustro är en våtteknik där målningens bakgrund först måste prepareras med många lager av sand och kalcium och sedan målas med pigment och vatten för att slutligen pressas med ett *strykjärn för att få den karaktäristiska glansen, allt inom 24 timmar så att det inte hinner torka. * Konstnärer som Michelangelo, Mazacho, Giotto, Rafael och Leonardo arbetade med våt teknik. De arbetade däremot inte med strykjärn.

Superrealism Superrealism. En konstart som växte fram på 1970-talet och där vardagsföremål, miljöer och människor framställs så verklighetstroget som möjligt. Inom skulpturen förekom avgjutningar med människor som modell.

Surrealismen Surrealismen har ingenting med stilen att göra, utan syftar på motivet och inställningen att vilja fånga en verklighet bortom verkligheten, en sorts öververklighet. Som hållning söker sig surrealismen bort från förnuftet och in på ett undermedvetet plan där ingen logik eller vetenskap råder. Det rör sig om poetiska tolkningar av världen, som inte alltid är behagfulla, utan ibland otäcka och fulla av gåtor. Den kanske mest kände surrealistiske konstnären är spanskfödde Salvador Dalí. Uttrycket i hans målningar är naturtroget, men motiven är absurda och ofta på gränsen till groteska och skrämmande. De smälta klockorna och människor och djur med förvrängda lemmar är motiv som går igen i många av Dalís målningar. En annan välkänd surrealistkonstnär är den belgiske konstnären René Magritte. Hans verk är mer stiliserade till formen än Dalís, men innehåller på ett liknande sätt överraskningseffekter i form av oväntade proportioner och objekt i till synes omotiverade kombinationer.

Symbolismen Symbolismen kom fram i slutet på 1800-talet som en reaktion på den då rådande naturalismen. Symbolismen koncentrerar sig på att avbilda den inre verkligheten, mystisk, djup och hemlighetsfull. Konstnärerna använde sig ofta av ett symbolspråk vilket erbjuder betraktaren olika sätt att tolka budskapet. Rörelsen fick ett starkt fäste i Frankrike men växte sig stark även i övriga delar av Europa. En av föregångarna anses vara Edvard Munch. Andra betydande namn är Gustave Moreau och Odilon Redon.

Syntetiska färgpigment Syntetiska färgpigment framställs ur petroleum ¬ en naturresurs som vi inte kan förnya. Denna metod används både för att få fram kulörer som vi inte kan hitta bland jordfärger, växtfärger o.s.v. men också för att kopiera dessa färgpigment på syntetisk väg, t ex indigo.