|
Petra Werner Kjellberg
Jag har sysslat med allsköns konstnärliga projekt och mycket annat sedan 1970-tal.
Bertil Wivhammar, bildlektor, konstnär och konstkritiker recenserar:
Petra Werner Kjellbergs konst
Efter att ha betraktat konstnärinnans mångfald av bilduttryck på Svenska konstnärer, är jag beredd att spontant sammanfatta följande. Petra Werner Kjellberg är kvinnan som gör vad som faller henne in. Som ett filmiskt collage väller hennes mångfasetterade bilder fram och det ligger mycket i vad hon själv säger i sin presentation på SVK. Citat ”Det improvisatoriska, det oförutsägbara är det som jag ständigt återkommer till” och citat ”Jag är en utpräglad mångsysslare”. Hon syftar visserligen då främst på att hon ägnar sig åt många konstnärliga uttrycksformer - som bild, film, teater, musik o.s.v. Men hennes bildkonst kännetecknas också av att hon - medvetet eller omedvetet - ger sig i kast med gränsöverskridande idéer eller låter sig inspirerats av andra konstnärers verk. Det är i och för sig inget märkvärdigt med det, vi tänjer alla på gränserna och vi påverkas alla – mer eller mindre - av olika strömningar inom media, film, musik, teater och konst. Våra sinnesupplevelser berörs – vi accepterar eller förkastar. Men Petra gör någonting mer än de flesta av oss. Hon transformerar om sina influenser och gör dem till sin egen konst. Det är beundransvärt att hon mitt i ett kaos av idéer, impulser och påverkan – verkligen kan finna sina uttryck. Det är en bedrift - och förmodligen också en styrka - att kunna samla sig och dra nytta av sin kreativitet, när hon samtidigt har så många järn i elden. Eller är det kanske just därför, som hon kan det?
Petra Werner Kjellbergs bildcykel kan liknas vid en bro, där bilderna hänger samman från det ena brofästet till det andra. I likhet med många konstnärer har hon sin förankring i den föreställande konsten, för att efter hand bli allt mer expressiv, abstrakt och i viss mån non figurativ. Eller går det ena in i det andra utan någon förutbestämd plan? Det sista verkar mest logiskt. Var och när de olika bilderna hör hemma - i tid och rum – kan jag inte fastställa. Bara att de poppar upp, som gubben i lådan. Överraskande både sig själv och andra.
Till de mera lätt identifierade bilderna hör Grek / Korgstol / bägge i blyerts, Flicka med trumpet / olja, Barnprogram och Watching television / blandteknik. Det finns förstås fler igenkännbara bilder – särskilt om jag tar hjälp av bildernas titlar. Men det rumsliga får allt större betydelse, som i Flicka i rum, Man i rum, Kvinna i svart vitt och Diva – alla i blandteknik. Hennes bilder gör inte anspråk på att skildra en omedelbar rumslig verklighet. Rumsillusionen är snarare av en sorts montage eller collagestruktur, som skildrar olika vrår av människans yttre och inre rum. Bilder som vill förmedla någonting mer än det man först tycker sig se. De expressiva målningarna har olika hög grad av uttryckskraft. Målningar som American living room och Laundry i blandteknik har identifikationspunkter som gör att betraktaren ”deltar” i bilderna. Men när konstnärinnans bilder blir alltmer gränsöverskridande tar det symboliska och abstrakta bildspråket överhand. Så är fallet i Rökande man / olja, Jell – O, BB, Beduin och Gestalter – alla i blandteknik. Även om de nu nämnda målningar fascinerar, mig finns det andra i hennes kollektion som är förtrollande och surrealistiska. Dit hör Dockan, Belleville och Grönt vatten . Preacher man i blandteknik och de känsliga blyertsteckningarna Autopsi 1 – 2 är nästan sjukligt bra. Den färgsprakande Coco chanel har en dragning åt den klassisk kubism. Flera bilder har en mera lekfull eller naivistisk karaktär. Sviten Lekplats 1 – 4 olja / blandteknik hör dit. Så gör även Änglar och Vandring / blandteknik. Lycka till med dina kommande utställningar!
English summary
I work with art in many aspects, music, writing as well as painting, and just recently I finished my Master Thesis in Cinema History, writing about film and music. For more information please try any of my links (länkar)
|
|
|
