2008-01-29 11:37 Mytologi Kommentera » Ragnarök Ragnarök: En gammal mytologisk legend.
För länge, länge sedan över det stora gapets tomhet fanns ett enormt stort träd. Trädet var en ask som hette Yggdrasil.
I trädets lövverk fanns världen och människorna. De levde omedvetna om krig och svårigheter. De var lyckliga med varandra. De älskade. Levde i harmoni med djur och natur, trodde de! Helt aningslösa, kände de inte det yttre hotet! Men hotet var stort, mörkt och nära!
Det stora Väldeträdets rötter sög näring från tre källor.
Hvergelmer.
Mimers brunn.
Urdabrunnen.
I Hvergelmer bodde Nidhögg, den stora otäcka draken, som gnagde ihärdigt på trädets rot.
I Mimersbrunn fanns kunskap om allt som händer i världen. Mimer som bodde där drack av vattnet varje dag. Därför visste han vad som hände i trädets lövverk också vad som skulle ske i hela världen.
Vid Urdabrunn bodde tre nornor.
Urd, den kloka och äldsta, spann tråden.
Verdandei, den mellersta som var lite slarvig, hon tvinnade tråden.
Skuld, den vackra och yngsta, mätte ut människors livslängd på tråden och klippte av.
Så kom Ragnarök:
Krig kaos, regellöshet, ingen brydde sig! De som försökte ändra på situationen upptäckte snart att det var för sent! Människorna stod helt maktlösa! Den känsliga balansvågen hade tippat över till förstörelse och kaos!
Fenrisulven kom lös och öppnade sitt röda gap och släppte ut sin giftiga andedräkt.
Helveteshunden Garm slet, morrande av ilska, sina kedjor och hoppade ut från Gnipahålan.
Nagelfar, de döda männens nagelskepp, kom flott.
Midgårdsormen tappade taget om sin svans.
Asar slogs mot jättar.
Människorna var rädda. Mot sin vilja drogs de in i striden!
I Hvergelmers källa gnagde Nidhugg allt ihärdigare på Yggdrasils rot. Så kom han igenom!
Världen skälvde och på grenarna började löven gulna.
Loke högg huvudet av Mimer och brunnen lämnades utan väktare! Askens gulnande blad föll ner i brunnen. Roten murknade och dog!
Varken sol eller måne lyste. Luften blev svår att andas!
I Urdabrunn satt de darrande nornorna tätt intill varandra. Rädda! De tittade sig runt om i världen och återigen såg de den stora tomheten. De grät!
Med sina tårar vattnade Nornorna en ny liten ask som de planterat. Den såg ut att växa sig rakoch vacker.
De hoppas att det ska bli ett stort och starkt träd. En bra början till en bättre värld!
Är skogen vår framtids hemlighet?
2008-01-29 Stockholm Kommentar från: Karin Oj så bra skrivit! |