2008-03-19 08:21:12 Mina funderingar och erfarenheter
Att hitta sig sjalv, eller kanske redan funnit sig sjalv
Ok, har lite tid innan vi ska aka ivag pa en utflykt och ville bara skriva en sak. Haromdagen traffade min mamma en gammal vaninna och de pratade om vad deras barn gor, sa som brukas... Vaninnan sa att hennes aldsta son reser runt med en "freds organisation" eller liknande och jonglerar. Hon fortsatte med att saga att han "letade efter sig sjalv". Nar min mamma aterberattade detta for mig fragade jag, vem var det som sa att han "letade efter sig sjalv"? Var det min mamma, hans mamma eller han sjalv? Kanske ar det sa att han kanner att han har funnit sig sjalv, att det ar just det han gor som han vill gora och kanner sig till freds och tillfredsstalld med just det han gor! Kanske ar det ett satt for hans mamma att "rattfardiga" det han gor infor sig sjalv och andra....da hon fortfarande hoppas att han sen ska "hitta sig sjalv" vilket ar detsamma som da leva ett "normalt" liv som samhallet tvingar pa oss...vilket inte alls ar hitta sig sjalv enligt mina ogon...
Ja...bara lite funderingar.
Tack och hej! /paula
 |
| |
Kommentera »2008-03-19 Stockholm, Åkersberga
Kommentar från: Carina Ehlers
Åhh Paula, jag håller så mycket med dig i det du säger.
Jag håller på Dina sunda funderingar.
Kram från Carina |
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_1731_20080319082214_129.jpg",107,139,1);)