2010-06-13 19:40:26 Sommar
Fasad måleri i svart
Svart som natten ska den bli. Stugan. Och den lyser så vackert i solen. Penslarna vilar i vattenhinken då vi tar en paus för att se då dottern släpper ut sin häst på grönbete. Jag står med kameran, redo att föreviga ögonblicket då Evita tar ett språng ut i hagen. Språnget uteblir. Hon lufsar bakom Li som en sangt bernhardshund, sänker mulen mot det gröna gräset i hagen. Sen blir hon still, mumsande på gräs, i stora mängder. Jag får inga bilder på ögonblicket. Skit samma. Stället där hon bor är som en sommaridyll. Rött stort hus omgärdat av ängar och en havsglimt. Tvärs över vägen står ett grånat hus. Det är en timring och mannen som började bygga det gav upp då hans fru inte ville bo där. Mitt hjärta blöder. Ett övergivet hus mitt i det gröna. Det bara står där. Grånat. Övergivet. jag skulle kunna kasta mig över det och ta hand om det. Restaurera det med varsam hand och befolka det med någon som verkligen vill bo där. Nä, jag ska återvända till vårt egna paradis. Den svarta färgen väntar på att klä huset. Örterna lyser ljusgrönt mot den svarta bakgrunden, och det är så vackert så att man kan dö på stört. Suck!
Kommentera » | ![]() |
|
|
