2008-01-17 16:31:59 Dröm eller verklighet.
På begäran.. Fortsättning följer...... här..
Hon kunde inte glömma honom.
I all hans förnedring, hans slitna kläder, ovårdade hår.
Hans ögon, hade brännmärkt henne i själen.
Hon gick ner till piren och det gamla rucklet.
Gång på gång. Vecka efter vecka.
Askan fanns kvar från elden, de gamla tidningarna
låg där och fladdrade för vinden,
brädgolvet knakade, under hennes steg.
men HAN var inne där….
hennes stora kärlek, var och förblev försvunnen.
Var fanns han? Hon frågade alla hon mötte.
Men alla skakade på huvudet.
'
Hon var naturligtvis konstnär och hade sin ateljé
inte så långt från den plats, där hon hade mött honom.
En morgon ligger instucket, under ytterdörren, ett brev.
Det var en förfrågan om hon ville måla ett porträtt.
Det föll ut en flygbiljett och en inbjudan ur kuvertet.
Min limousin kommer att hämta er vid flygplatsen
för vidare resa med mitt privata flygplan,
till min ö i Karibien, Yours sincerely…
och så ett namn som hon inte alls kände igen…..
'
Varför inte, lika gärna som gå här och deppa.
Pengarna behövde hon. Karibien..
Jo…. Det skulle bli härligt, att komma bort ett tag.
Lämnade katten till grannarna och for iväg
med alla sina målargrejorna.
På plattan väntade ett litet jetplan .
Hon välkomnades och de bar in hennes bagage.
'
Där ute i det smaragdgröna vattnet, skymtade hon
en ö med vita sandstränder och vajande palmer.
Röd och vit Bouganville, som sträckte sig mot himlen.
På den med musselskal beströdda gången framför
ett underbart vackert hus, med utskjutande tak
och en altan, som sträckte sig, nästan ner till vattnet,
kommer en man gående mot henne.
Solbränd och leende… Guuuuuud!!! Det var han…..
Hon kände genast igen honom på hans underbara ögon.
.
I den väldoftande rosenpergolan,
med vit damastduk på bordet och hans Boy,
serverande kyld champagne, i kristallglasen.
så ler de mot varandra och en värme sprider sig
och en rodnad, syns på hennes kinder.
De förklarar varandra evig kärlek och så
rider de ut i solnedgångens motljus,
på sina vita arabhingstar. Snyft…..
Bimmis....
 |
|
 |
| |
Kommentera »2008-01-17 Sundsvall
Kommentar från: Karin Rolén Nordstrand
Se, det var en riktig saga! Kan riktigt se slutkyssen och THE END tona bort till tonerna av romantisk musik. Charmerarande! 2008-01-17
Kommentar från: Mimmi Zetterman
Om var kvinna hade en sån tur... mmm kärlek och magi, rikedom - ja allt!
Tack för det fina du skrev. Har funderat hela dan på hur jag ska möta mitt problem. De säger ju att det är bättre att sova på saken... Kram 2008-01-17 Sollefteå
Kommentar från: Katarina Jahlitz
Jajamen, det är så det ska vara, slutet gott, allting gott.
Kram
Katarina |
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_772_20080117163159_360.jpg",620,470,1);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_772_20080117165730_494.jpg",536,470,2);)