Camaïeu Camaïeu (franska "som en kamé") är en monokrom målning på trä, linneduk, glas eller porslin i flera skikt, som vanligen skall ge betraktaren illusionen av en skuren relief. Camaïeumåleri i grått kallas grisaille, i gult cirage.

Carbon black Svart färgstoff.

Chamotte Chamotte är en bränd eldfast lera. Leror som innehåller chamotte (bränd krossad lera) används för att bygga upp stora former och skulpturer. Chamotten gör att leran inte sjunker ihop lika lätt som den utan. Den chamotterade leran håller oftast bättre i bränning. Lera utan chamotte används för drejning och till föremål där fina detaljer eller en slät yta önskas.

Chiaroscuro Chiaroscuro (it. ’klärobskyr’, ’ljus-mörker’) betecknar inom måleriet användningen av ljus och skugga i en målning, särskilt om färgerna är starkt kontrasterande. Caravaggio och Rembrandt är kända för denna teknik, som var särskilt uppskattad under 1600-talet.

Chiaroscuro Rembrandt, som var en virtuos målare, behärskade bl.a. oljemåleri, grafik och teckning. Hans produktion är enormt omfattande och inbegriper porträtt, grupp- och självporträtt, bibliska, historiska och mytologiska motiv, genre, studier och landskap. Hans kännetecken är sannolikt ljusdunkelmåleri (chiaroscuro), där en målnings partier av ljus och skugga spelar mot varandra och skapar en dramatisk effekt, t.ex. i Nattvakten.

Ciselör En ciselör t ex. formar metallplåt med puns och hammare så att det får den form som önskas.

Cobra Cobra, (COpenhagen, BRuxelles, Amsterdam), en grupp expressionistiska målare. Cobra grundades i Paris den 8 november 1948, på Café Notre Dame i Paris av den danske konstnären Asger Jorn, den belgiske författaren Christian Dotremont och den nederländske konstnären Constant. Gruppens namn bildades av konstnärernas hemstäders första bokstäver: COpenhagen, BRussels, Amsterdam. I Amstelveen, strax syd om Amsterdam, ligger Cobra Museum som visar verk av Karel Appel och andra avant-garde-konstnärer.

Collage Collage (ibland även kollage på svenska) är inom konsten en komposition sammansatt av olika material - kartong, snören, tyg, tidningsurklipp, fotografier, osv. - uppklistrade på duk eller kartong, ibland i kombination med en målning eller en teckning. Tekniken användes inom bl.a. kubismen, dadaismen och surrealismen. Matisse m.fl. använde sig av en liknande teknik kallad papier collé, som innebar att man klistrade upp pappersurklipp i olika matta färger.

Collografi Collografi är ett tryck där kartong används som tryckplåt. Collografi benäms ibland för limtryck, papptryck eller pappografi.

Contre-épreuve Contre-épreuve, Spegelvänt avdrag taget från ett grafiskt blad innan tryckfärgen torkat.

Contre-jour Contre-jour. En bild där ljuskällan befinner sig bakom motivet.

Copyright Copyright är det engelska ordet för upphovsrätt. Får jag bearbeta ett bildverk, som jag av upphovsmannen fått tillstånd att använda? Ska du använda bearbetningen endast för ditt privata bruk så går det fint att bearbeta bildverket. Vill du bearbeta ett bildverk för att sedan publicera verket i dess bearbetade form måste den ursprungliga upphovsmannen ge sitt tillstånd. Hur mycket får man ändra i ett bildverk och vad krävs för att det ska anses utgöra ett nytt verk? Så länge det går att identifiera unika drag från originalverket anses det vara samma verk som det ursprungliga och det innebär ett intrång i upphovsmannens förfoganderätt att publicera bearbetningen. Framgår det att det är en bearbetning av originalverket måste du ha skaffat dig ett särskilt tillstånd för att få bearbeta verket. Först om det kan anses som ett självständigt och från originalverket fristående verk anses det som ett nytt verk. Denna gräns kan ofta vara svår att dra. Det finns dessutom alltid risk för att den s.k. ideella rätten kränks vid bearbetningar och ändringar av verk. Får jag lägga ut en bild av ett konstverk på min hemsida? Javisst, men du måste ha tillstånd från upphovsmannen. Med begreppet bild avses normalt konstverk, illustrationer, teckningar, måleri och fotografier. Vänd dig till BUS (Bildkonst Upphovsrätt Sverige) som kan hjälpa dig att identifiera okända bilder. Är konstverket ett fotografi (t.ex. ur en bok eller tidning), måste du ha tillstånd från fotografen eller dennes bildbyrå, även om det är en ren avfotografering utan egen självständig verkshöjd. För att identifiera rättighetshavare – kontakta BLF (Bildleverantörernas Förening). Observera att du inte får använda bildkonst du hittat på Internet, annat än för helt privat bruk, om det inte uttryckligen framgår i anslutning till bilden / fotografiet upphovsrätt saknas. Källa: Copyrightsidan, http://www.copyrightsidan.se Bildsäljarens frågor: 1. Vad säljer jag? 2. Vem äger bilden? 3. Hur får bilden användas? 4. Vad gäller när bilden ska återanvändas? 5. Får bilden ändras? 6. Har du rätt att få ditt namn angivet när bilden används? 7. Hur länge är bilden skyddad? 8. Vad gäller när människor är avbildade på bilden. Vad säljer jag? När du får en beställning på en bild genom ett uppdrag eller säljer en arkivbild, ska du bara sälja rätten att använda den i ett bestämt sammanhang. All övrig användningsrätt, upphovsrätt är alltid din. Vem äger bilden? Äganderätten till det levererade originalet är alltid din. För att köparen ska få behålla det analoga eller digitala originalet krävs en överenskommelse med dig. Originalet får lagras digitalt i tryckprocessen men måste alltid avlägsnas och returneras till dig efter produktionen. Hur får bilden användas? En bild får bara användas på det sätt som du har kommit överens och avtalat med köparen om. Det gäller exempelvis en viss typ av trycksak med angiven upplagestorlek och spridning eller publicering på en hemsida på internet under en viss tid. Skulle något ändras efter överenkommelsen, måste du först godkänna ändringen. Vad gäller när bilden ska återanvändas? Om en bild ska återanvändas måste köparen först kontakta dig. Tänk på att du har rätt till ny ersättning vid återanvändning. Får bilden ändras? Inga ändringar i bilden får göras utan ditt tillstånd. Det gäller beskärningar, retuscher, digital manipulering eller andra ändringar. För redaktionell publicering finns ibland en praxis som säger att beskärning av bilden kan tillåtas. Förutsättningen är då att bildens innehåll inte förvanskas och att du känner till beskärningen i förväg. Har du rätt att få ditt namn angivet när bilden används? Att bli namngiven när din bild används ska vara en självklarhet. Skyldigheten för köparen att ange ditt namn följer av upphovsrättslagen och ligger i din ideella upphovstätt till bilden. I vissa sammanhang är det praktiskt omöjligt att namnge dig som upphovsman men de tillfällena är få. Huvudregeln är därför alltid att du ska anges med namn eller annan uppgift som identifierar dig som upphovsman. Om du har försett ditt digitala original med uppgifter som identifierar och upplyser om villkoren för användningen av bilden får inte dessa plockas bort utan ditt tillstånd när bilden används. Detsamma gäller om originalet innehåller kopieringsskydd eller annan teknisk skyddsåtgärd. Hur länge är bilden skyddad? Din ensamrätt att bestämma över din bild gäller fram tills 70 år har passerat efter ditt dödsår. Efter din död är det den som får upphovsrätten till bilden genom arv, testamente eller gåva som också har ensamrätten att bestämma över den. En fotografisk bild, som inte betraktas som fotografiskt verk, är i stället skyddat i 50 år efter framställningsåret. Vad gäller när människor är avbildade på bilden? Om du har skapat en bild där människor finns avbildade kan det behövas godkännande från dessa för att bilden ska få användas i reklam eller i digital form. Förutsättningen är att personen/personerna på bilden är identifierbara och framträdande på bilden. Ett godkännande från en avbildad person måste vara uttryckligt. Det betyder att personen måste ha lämnat godkännandet aktivt och helst skriftligt. Det är köparen som bär ansvaret för att ett godkännande finns när bilden används. Köparen bör därför försäkra sig om att godkännande från avbildad person finns vid uppdrag och att du inhämtat sådant godkännande för arkivbilder. Bildköparens frågor: 1. Vad köper jag? 2. Vem äger bilden? 3. Hur får bilden användas? 4. Vad gäller när bilden ska återanvändas? 5. Får bilden ändras? 6. Ska upphovsmannens namn anges när bilden används? 7. Hur länge är bilden skyddad? 8. Vad gäller när människor är avbildade på bilden? Vad köper jag? När du beställer en bild genom ett uppdrag eller från ett arkiv köper du bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang. All övrig användningsrätt - UPPHOVSRÄTT - är alltid upphovsmannens. Vem äger bilden? Äganderätten till det levererade originalet är alltid upphovsmannens. För att du ska få behålla det analoga eller digitala originalet krävs en överenskommelse med upphovsmannen. Originalet får lagras digitalt i en tryckprocess men måste avlägsnas och returneras till upphovsmannen efter produktionen. Hur får bilden användas? En bild får bara användas på det sätt som du har kommit överens och avtalat med upphovsmannen om. Det gäller exempelvis en viss typ av trycksak med angiven upplagestorlek och spridning eller publicering på en hemsida på Internet under en viss tid. Skulle något ändras efter överenkommelsen, måste upphovsmannen först godkänna ändringen. Vad gäller när bilden ska återanvändas? Om en bild ska återanvändas måste du först kontakta upphovsmannen. Tänk på att upphovsmannen kan ha rätt till ny ersättning vid återanvändnig. Får bilden ändras? Inga ändringar i bilden får göras utan upphovsmannens tillstånd. Det gäller beskärningar, retuscher, digital manipulering eller andra ändringar. För redaktionell publicering finns ibland en praxis som säger att beskärning av bilden kan tillåtas. Förutsättningen är då att bildens innehåll inte förvanskas och att upphovsmannen känner till beskärningen i förväg. Ska upphovsmannens namn anges när bilden används? Upphovsmannens namn ska anges när bilden används. Skyldigheten att ange upphovsmannen följer av upphovsrättslagen och ligger i upphovsmannens ideella upphovsrätt till bilden. I vissa sammanhang är det praktiskt omöjligt att namnge upphovsmannen men de tillfällena är få. Huvudregeln är därför alltid att ange upphovsmannens namn eller annan uppgift som identifierar upphovsmannen. Om upphovsmannen har försett sitt digitala original med uppgifter som identifierar och upplyser om villkoren för användningen av bilden får inte dessa plockas bort utan upphovsmannens tillstånd när du använder bilden. Detsamma gäller om originalet innehåller kopieringsskydd eller annan teknisk skyddsåtgärd. Hur länge är bilden skyddad? Upphovsmannens ensamrätt att bestämma över sin bild gäller fram tills 70 år har passerat efter dennes dödsår. Efter upphovsmannens död är det den som får upphovsrätten till bilden genom arv, testamente eller gåva som också har ensamrätten att bestämma över den. En fotografisk bild, som inte betraktas som fotografiskt verk, är i stället skyddat i 50 år efter framställningsåret. Vad gäller när människor är avbildade på bilden? Om upphovsmannen har skapat en bild där människor finns avbildade kan det behövas godkännande från dessa för att bilden ska få användas i reklam eller i digital form. Förutsättningen är att personen/personerna på bilden är identifierbara och framträdande på bilden. Ett godkännande från en avbildad person måste vara uttryckligt. Det betyder att personen måste ha lämnat godkännandet aktivt och helst skrifligt. Det är du som köpare som bär ansvaret för att ett godkännande finns när bilden används. Försäkra dig därför om att godkännande från avbildad person finns vid uppdrag och om fotografen inhämtat sådant godkännande för arkivbilder. Svenska Tecknare Götgatan 48 SE-118 26 Stockholm Sweden tel +46 8 556 029 10 fax +46 8 556 029 19 info@svenskatecknare.se

Crayongravyr Crayongravyr. (Av franska crayon: kritstift, blyertspenna), grafisk metod, uppfunnen i Frankrike på 1740-talet. Gravyren utförs på hård grund med puns eller roulette, dvs. en tandad trissa, som bildar linjer i form av en rad små punkter. Avdragens linjer blir korniga och kritaktiga, därav teknikens namn.

Cyclorama Cyclorama. Rundmålning.