2009-03-22 20:47 ödehus Kommentera »
På jakt efter bilvrak SISTA DELEN
Fortsättning från igår....
I köket finns en brant trappa upp till andra våningen.
Jag sätter prövande fötterna i de smala trappstegen och håller mig i den svartnötta ledstången.
Jag stannar på översta trappsteget,går inte upp högre, för jag minns det förra ödehuset jag besökte, där golvet var så ruttet, att jag fick balansera på takbjälkarna.
Det är helt tyst. Här uppe finns några små rum.
En vägghylla hänger på trekvart och på golvet ligger en massa tidningar utspridda.
För övrigt är det väldigt tomt.
På väg ner igen tänker jag på alla fötter som sprungit i denna trappa och på alla de händer som slitit ledstången så sammetslent svart.
Jag går sakta tillbaka genom huset och kommer åter till det första rummet med orgeln.
Nu ser jag det vackra fönstret och gardinerna som silar dagsljuset som faller in. Någon annan har stått här många gånger förr och tittat ut på livet utanför, genom samma fönster.
Den blå rullgardinen hänger som ett lite trött ögonlock högst upp i fönstret.
Jag suckar och går mot ytterdörren.
Det känns som ett slags avsked.
Efter mig står dörren öppen som när jag kom och väntar nu på att våren skall komma insmygande och fylla de tomma rummen.
FÖNSTER ÄR HUSETS ÖGON, , sägs det.
Se på det gamla fönstret på utsidan. Det känns faktiskt som att möta
en riktigt gammal människas ögon. Där kan man se djup, en vishet, ödmjukhet och mycket erfarenhet.
När jag nu lämnar det gamla huset känner jag fönstrets blick i min rygg och jag vet att jag kommer att återvända.
Men nästa gång skall jag ta reda på lite mer om huset och be om lov att få vara där.
Jag vill ju skildra, fånga, berätta och måla!!
Och vips har skaffat mig ett nytt målarprojekt!
Och jag som redan hade ett uschligt förfallet ödetorp " Rävås", som ett kommande projekt.
Jag har huvudet alltför fullt av målaridéer som bara väntar på att få tid att bli verklighet.
Du som följt mina senaste bloggar vet att de beskriver vad som hände under några timmar söndag den 15 mars i nådens år 2009.
Tack alla ni som tagit del och kommenterat, det har varit väldigt givande att höra era kommentarer.
Visst är livet flyktigt och vidunderligt?
Lena
2009-03-23 karlstad
Kommentar från: inga-lill jansson
Bra skildring, har följt alla sju bloggarna om ödehuset.
Det står någon bakom gardinen.Har du sett det?
Kram Inga-lill 2009-03-23 Södertälje
Kommentar från: Ingemar Nyström
Ja det har verkligen varit värt att följa med på resan in i huset...
ett tips bara när du plåtar: variera vissa motiv genom att plåta sittandes på huk, man slipper det klassiska och uttjatade snett-ovanifrån-perspektivet.
Nu ser vi fram enot akvarellerna!
Hugz
Ingemar 2009-03-23
Kommentar från: Thomas Forss
Mycket bra blogg!Som byggnadsvårdare på lekman nivå gillar jag även dina bilder skarpt.
Ha det bra
/Thomas 2009-03-23
Kommentar från: Inga-Britt "I-B" Gustafsson
Lena, du skriver så man KÄNNER allt själv, dofter, känslan under händerna. tystnadens ljud, funderingar på hur folk levt och haft det... underbart! :-) | 
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090322204722_369.jpg",320,470,1);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090322204722_641.jpg",320,470,2);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090320090458_870.jpg",320,470,1);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090319174501_604.jpg",320,470,1);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090318162804_733.jpg",320,470,1);)
![](JavaScript:openpicblog("svenskakonstnarer_2207_20090317164548_939.jpg",620,420,1);)