2008-01-29 01:27 Händelser i livet. Kommentera » Ett stort svart piano. Något jag önskade mig, var ett piano,
men det gick ju att leva sig in i musikens värld
genom att ta ut ackorden,
på den rutiga vaxduken i köket.
'
Ett tag som barn, gick jag i Kindergarten, hos Fru Semler,
som hade ett hus, litet längre ner i backen..
Där fanns ett stort svart piano.
Vi fick rita och sy, så jag gjorde en nåldyna
till mor med rött flanelltyg, som såg ut som en flugsvamp.
.
Ibland spelade fru Semler, på det där pianot och så en dag
frågade hon mig, om jag kunde spela.
Javisst kan jag det. - Sa jag, snusförnuftigt och satte mig ner.
Jag spelade för fullt ös, från bas till diskant, till bas.
Slog an tangenterna, viftade runt med armarna,
domderade och förde ett fruktansvärt oväsen.
Jag kan än i dag se hennes min,
när jag avslutade med ett kraftigt fortissimo…
'
Någon konsertpianist blev jag inte heller….
Bimmis, som numera är ägare till en gammal,
ostämd Bechsteinflygel...... :)))
byggd 1886.
2008-01-29 Kommentar från: Brita Holvid Fastlund Det är så kul att läsa din blogg, för jag känner igen så många fenomen. Jag gick också i Kindergarten, fast i Vasastan i Sthlm. Jag rymde faktiskt därifrån för att jag inte fick ha modelleran ifred.
Jag försökte förgäves lära mig spela piano, först för morfar på hans och mormor svarta flygel, sen för fröken Boström. Jag försökte i många år, men det gick inte. Numera står flygeln hemma hos oss, och är vit. Den är jättebra att ställa saker på!
Kram Brita 2008-01-29 Kommentar från: Rolf Enström Vilket sammanträffande att du just nu berättar det här,, :o) jag började läsa en bok igår,,,,
den tillhör inte kurs-studierna men ändå så passar den in för den beskriver de olika områden i hjärnan ( som man känner till ) som tar hand om alla olika nervsignaler som
uppstår när man tar emot intryck utifrån,,
alldeles nyss så kom jag till en sida där det just är en bild på ett pianoklaviatur,, precis så som din bild här,
boken är skriven av Jan Fagius; docent i neurologi och heter " Hemisfärernas Musik ",,, den handlar om musikhanteringen i hjärnan,, och jag skulle precis gå till min blogg och skriva om lite grejer ur boken; just det där med fenomenet att toner som spelas tillsammans kan skapa en tredje ton inne i medvetandet fast denna " tredje " ton egentligen inte spelas av instrumenten,, men vi " hör " den tredje tonen inom oss ändå,, och så där är det ju med kulörer också,, man sätter ett antal kulörer på en målning och inom så skapas det fler som vi uppfattar fastän kulörerna inte är målade på målningen,,
,,,,här en fin grej som står i sist i boken; ett citat av Shakespeare:
" If music be the food of love, play on " !!
kan man säga samma om färgerna:
" If colours be the food of love, paint on " !!
:o)
ha det gött
hälsning från rofe
2008-01-29 Kommentar från: Katarina Jahlitz Gillar att läsa din blogg. Jag ville också ha ett pianon när jag var liten, men mina föräldrar hade inte råd och hade man inget piano hemma så fick man inte gå och ta lektioner heller. Min kompis hade ett som jag ibland satt och tog ut melodier på med pekfingret. "En sjöman älskar havets våg" lärde jag mig själv utan noter att spela med pekfingrarna :-) Sen blev det inget mer av det hela :-)
Kram Katarina 2008-02-02 Kommentar från: mia marcus Va har du en flygel!?? (blir avis...) Du får nog ta och stämma den, så ska jag komma och spela för dig när jag kommer ner.... :-) kram mia m |