2008-08-24 00:11:47 Allmänt Upprörd och ledsen. Det är egendomligt det där med... vad säger vi...
autodidakt.
Blev skitledsen när jag läste Bolinas blogg,, för igår..
Tror jag... om utbildning och känna sig i underläge.
Om man inga pengar har och ingen möjlighet till några
som helst bidrag. Förbud från föräldrar.. Stipendier...
blääääääääää... Inga förmåner alls.
Inte ha någonstans att bo, om man måste lämna
föräldrahemmet och det måste man, om man inte gjorde
som föräldrarna ville. Myndig vid 21.. Vaddå??
Det enda de flesta föräldrar ville det var att deras döttrar skulle bli, rikt gifta.
Om man sedan fick barn, så fanns det inget dagis som man
kunde lämna dem till och var du inte tillsammans med dem och skötte dem väl, så kunde du förlora vårdnaden om dem.
Nej inte var det så förbaskat lätt, att kunna förverkliga sina
drömmar. För mig var det omöjligt och det vet jag... att jag
inte var ensam om. Kram Bimmis.
Bilden.. är från den tiden då jag trodde att allt skulle bli annorlunda.
Kommentera »2008-08-24 Kommentar från: Berit Melin För det första, du är så söt på bilden.För det andra,håller med dig, jag gick grundskolan sen flyttade familjen till Stockholm,far fick jobb, jag var 15 år,ville gå i konstskola, nej se det går inte, måste börja jobba käna pengar, blev frisör i 37 år älskade mitt jobb, målade på alla lediga stunder.
Fick så chansen att gå en konstutbildning i Falun folkhögskola Gruvstugan vi var från 18 år till 72 år.
Det är det bästa jag gjort, så det är aldrig för sent, så till slut blev ju livet som jag ville, att få hålla på med mitt måleri!
Kram på dig!!! 2008-08-24 Kommentar från: Brita Holvid Fastlund Jag känner mig ganska lyckligt lottad som fick gå både Nyckelvik och Konstfack. Med Konstfack var förbehållet att jag måste gå Teckningslärarinstitutet. Det gjorde jag i fyra år och sen var jag lärare i 1½ år och sen slutade jag med det, för det hade då så lite med konst att göra.
Jag hamnade på kontor och gjorde precis som Berit, målade på alla lediga stunder. Tills för ett antal år sedan, då jag bara fick nog. Jag kände att jag inte kunde leva om jag inte fick måla mycket mer. Så nu är det så, tack och lov!
Vilket fint foto. Du ser förtjusande söt ut!
Kram Brita 2008-08-25 Tumba Kommentar från: Lisa carlén Hur det än är så tar ändå målandet/konsten över till sist..synd att det tagit så lång tid och kringelkrokvägar att nå dit..känner igen så tydligt det du skriver..Näää konstnär kan man inte bli!!det är bara skumma typer och knarkare sa min mor!!!Jösses....det enda som hägrar fortfarande efter alla år är att få skapa.det känns ibland som om man försöker ta igen förlorad tid..Så mycket kämpande och slit som laggts ner på annat "livsviktigt!" Måste vara duktig,duktig,duktig...Men nu Jäklars..på ngt vis sååå ska det funka.Eller hur??
PS..Er utställning slutar precis innan min börjar 13 sept på Galleri Darling/Södermannagatan. |