2010-08-06 13:53:04 Ordsatta bilder Minus 32 grader Det är vinter och kallt. Minus 32. Han är utomhus i röda ylletröjan. Han har lämnat och gått sin väg. Det känner han sig tillfredsställd med. Trots ensamheten.
Det finns en osäkerhet i honom vad framtiden ska innebära. Men också en förväntan att det ska bli som han vill. Kanske han kommer att möta henne som han längtar efter. Han har hennes doft i sig. Fast han ännu inte mött henne.
Han vet att hon finns där. Han vet att han ska känna igen henne när han får se henne. Hon kommer att stå på trappan och vänta.
Andra kanske kommer att se henne som vilken kvinna som helst. Hon kommer att ha en grå dräkt med en kjol som går nedanför knäna. Men inte han. För honom är hon den vackraste som finns.
Enda ängslan. Hans enda. Att hon bara ska gå iväg och att han aldrig får veta vem hon egentligen är. Men så får det bara inte bli.
Än är han bara på väg med sin ängslan. Med sin tillförsikt. Med sin röda ylletröja. Med sitt dunkande hjärta. Med sin ensamhet. Med alla sina känslor. Med sin gråt. Med sin djupa glädje. Djupa glädje. Djupa glädje. Han kommer att möta henne. Så är det.